Vad är dröjsmålsräntor?

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta — ibland kallat moraränta efter latinets «mora» som betyder dröjsmål eller försening — är den ränta som utgår vid försenad betalning. I Sverige regleras dröjsmålsräntan i räntelagen (1975:635), som i dagligt tal ofta kallas just räntelagen. Lagen kan frångås genom avtal i näringsförhållanden, medan lagens viktigaste bestämmelser — däribland räntesatsen — inte kan frångås till nackdel för konsumenter.

Dröjsmålsräntesatsen är avsevärt högre än vanliga bankräntor. Tanken bakom detta är att räntan ska utgöra en tydlig uppmaning för den betalningsskyldige att betala det utestående beloppet vid förfall. Det ska inte «löna sig» att dröja med betalningen efter förfallodagen.

I Sverige fastställs dröjsmålsräntan för ett halvår i taget, och ska utgöra Riksbankens referensränta per den 1 januari och 1 juli varje år med tillägg av 8 procentenheter. Gällande dröjsmålsräntesats är 10,50 % för perioden 1.1.2026–30.6.2026.

Dröjsmålsräntan börjar löpa från förfallodagen för en fordran, om förfallodagen är bestämd i förväg. Är förfallodagen inte bestämd i förväg, börjar dröjsmålsränta löpa trettio dagar efter det att borgenären har avsänt ett skriftligt betalningskrav. Fristen på 30 dagar gäller även om betalningsfristen i kravet är kortare — därigenom kan det uppstå en «dröjsmålsräntefri period» även om betalningen är försenad, exempelvis vid ett fakturakrav med 14 dagars betalningsfrist.

Nordisk lagstiftning om dröjsmålsränta

Väsentliga delar av lagstiftningen inom EU/EES-området samordnades när länderna år 2002 anpassade sin lokala lagstiftning till Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/35/EG av den 29 juni 2000 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner.

Detta direktiv ersattes senare av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner. Direktivet innehåller bestämmelser som syftar till att stärka borgenärens rättsställning vid försenad betalning i handelsförhållanden.

2011-direktivet har föreslagits ersatt av Europaparlamentets och rådets förordning om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner, COM(2023) 533 av den 12.9.2023. Förslaget har emellertid mött betydande motstånd, och det är osäkert om och i så fall när det kommer att träda i kraft.

Även om lagstiftningen i viss utsträckning är harmoniserad finns det fortfarande viktiga skillnader mellan lagarna om dröjsmålsränta — och den räntesats som tillämpas — i vart och ett av de nordiska länderna.

	Land	Gällande lag	R/R
	Sverige	Räntelagen (1975:635)	Nej
	Norge	Lov 17. desember 1976 nr 100 om renter ved forsinket betaling m.m.	Nej
	Danmark	LBK nr 459 af 13/05/2014 (Renteloven)	Nej
	Finland	Korkolaki (633/1982)	Nej
	Island	Lög nr. 38/2001 um vexti og verðtryggingu	Ja
	Grönland	Bekendtgørelse for Grønland af lov om renter ved forsinket betaling m.v. af 15.9.2015 nr 1075	Nej
	Färöarna	Morarenteloven og BEK nr. 842 af 23. juli 2004	Nej
	Åland	Korkolaki (633/1982) — finsk lov med riksbehörighet	Nej

R/R = Ränta på ränta. Island är det enda nordiska landet där ränta på ränta på dröjsmålsräntor följer direkt av lagen.

Ränteperioder och räntedagar

Ränteperioder

Medan de övriga nordiska länderna justerar sina dröjsmålsräntesatser varje kalenderhalvår, ändras dröjsmålsräntesatserna varje månad på Island. Detta gör det mer oöverskådligt och komplicerat att beräkna dröjsmålsränta som regleras av isländsk rätt.

Räntedagar

I Danmark, Grönland, Färöarna och på Island har det länge varit normalt att dröjsmålsränteberäkningar bygger på att ett ränteår har 360 dagar och att alla månader beräknas med 30 dagar. I Norge, Sverige, Finland och på Åland har man utgått från att ett ränteår har 365 (366) dagar.

Danmark, Grönland och Färöarna har under de senaste åren gått över till faktiska dagar, som används i resten av Norden. På Island har man däremot behållit 30 dagar per månad och 360-dagarsår för dröjsmålsränteberäkningar.

Ränta på ränta

Det beräknas inte ränta på ränta på dröjsmålsräntor i något av de nordiska länderna, med undantag för Island där ränta på ränta följer direkt av lagen. Detta gör isländska dröjsmålsränteberäkningar väsentligt mer komplexa än i övriga nordiska länder.

Konsumentprisindexreglering av lånesaldon

På grund av historiskt stora utmaningar med instabila valutaförhållanden har man på Island dessutom lagregler för en vanligt förekommande lånetyp som innebär en konsumentprisindexreglering av lånesaldot, utöver att låntagaren betalar ränta. Detta ska inte förväxlas med valutalån som finns tillgängliga i alla nordiska länder. Med ett konsumentprisindexreglerat lån tar låntagaren en risk på prisutvecklingen — har prisutvecklingen ett år varit 5 %, och du hade ett lånesaldo på 3 000 000 kr vid årets ingång utan att ha betalat amorteringar, uppgår lånesaldot vid årets utgång till 3 150 000 kr. Och det kommer utöver den löpande låneräntan.

Historik och långsvansade ränteberäkningar

Från tid till annan har advokater och andra behov av att kunna beräkna räntor över längre perioder. Det är inte utan vidare enkelt att beräkna historiska räntesatser, eftersom ändringar i lagstiftningen har definierat att vissa räntebestämmelser bara gäller om fordran har uppstått efter bestämda tidpunkter. Har fordran uppstått före dessa tidpunkter måste ränteberäkningen i stället göras enligt äldre lagstiftning.

I Norden gäller det bland annat för ränteberäkningar i Danmark, där man för beräkningar tillbaka till före 2013 måste ta ställning till när fordran uppstod för att kunna använda rätt dröjsmålsräntesats. Motsvarande problemställningar kan förväntas uppstå även vid framtida ändringar i lagstiftningen.

Extraordinära marknadsförhållanden

Vi har haft två fall av extraordinära förhållanden: finanskrisen som särskilt drabbade Island, och covid-pandemin. Båda medförde extraordinära förhållanden på bland annat valutamarknaden som påverkade beräkningen och hanteringen av dröjsmålsräntor i flera av de nordiska länderna.

Härledda räntetyper

Ett antal räntetyper i de nordiska länderna bygger på olika faktorer av den vid varje tidpunkt gällande dröjsmålsräntesatsen. I Sverige regleras exempelvis avkastningsränta i 2 § räntelagen, som utgör referensräntan med tillägg av två procentenheter. I Norge har man bland annat mellanränta enligt arvelagen och äktenskapslagen (dröjsmålsräntesatsen − 6 procentenheter) och dröjsmålsränta på efterbetalade socialförsäkringsförmåner (hälften av dröjsmålsräntesatsen).

Egna definierade räntesatser

I avtalsförhållanden som inte omfattas av de nämnda EU-direktiven gäller som huvudregel avtalsfrihet vad gäller räntor och ränteberäkningar. Det är inte ovanligt att ha regler om kapitalisering av räntor, eventuellt räntor som löper per månad. Särskilt vid månatliga beräkningar eller vid kapitalisering baserad på när förseningen uppstod (12 månaders rullande kapitalisering) kan beräkningarna bli komplicerade.

Löpande kontokorrentförhållanden

I löpande skuldförhållanden där det genomförs en rad transaktioner under en period kan nettosaldot vara både negativt och positivt. Ett exempel är ett checkkredit- eller kontokreditförhållande kopplat till ett bankkonto, där du kan ha både positivt och negativt saldo. Den räntesats du måste betala för checkräkningskrediten avviker normalt från den ränta du får vid positivt saldo — vilket skapar extra komplexitet i beräkningarna.

Motsvarande gäller för kreditkortsförhållanden, där flera debiteringar och inbetalningar sker under en månad med olika räntesatser beroende på saldots tecken.

Komplexa beräkningar: klimatkvotlagstiftningen

EU har fastställt direktiv (utsläppshandelsdirektivet 2003/87/EG) för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, med senare ändringar. Klimatkvotmyndigheten i de berörda staterna är förpliktad att ålägga överskridandeavgifter till aktörer som släpper ut växthusgaser utan tillräckligt antal utsläppsrätter inom angiven frist.

Sådana beräkningar är komplexa och innefattar konsumentprisindexreglering baserad på europeiskt harmoniserat konsumentprisindex (HIKP), valutakursomräkning till lokal valuta och därefter dröjsmålsränteberäkning. Tvistebeloppen i dessa ärenden är ofta mycket stora, och även små avrundningar får stora utslag.

Valutaomräkning av räntor

Det är inte ovanligt att det uppstår behov av att omräkna både kapitalbelopp och dröjsmålsräntor till en annan valuta, eller att kapitalbeloppet ska beräknas i en valuta medan dröjsmålsräntebeloppet ska vara i en annan. Sådana förhållanden komplicerar ränteberäkningen ytterligare och ställer krav på inhämtning av korrekta valutakurser vid bestämda tidpunkter.

Verktyg för nordisk ränteberäkning

Dröjsmålsränteberäkningar i Norden innefattar ett brett spektrum av komplicerande faktorer — från skillnader i ränteperioder och räntedagar, via ränta på ränta och konsumentprisindexreglering, till valutaomräkning och klimatkvotavgifter. Interestia är utvecklat just för att hantera alla dessa varianter.